johannanana

jag står på tå, med armarna över huvudet.
som skydd från världen och verkligheten.
jag är så trött. trött i själen. trött i sinnet.
när ska vi förstå att vi inte kan leva såhär?
kroppen ömmar. huvudet dunkar.
men ändå är det hjärtat som värker mest.
ska det vara så? 'för kärlekens skull..'

tack för göteborg gott golk. det vart tummen upp!
och tack för igår catrine & robin. det vart galet kul (:

och ni andra.
ta er en koll innan ni snackar va.

jag drar, puzzhaj.